Djursamlare är dumma, debila eller dementa, om man får generalisera och förenkla, kanske en kombination av dessa faktorer. Något psykbryt är det.
Det finns olika typer av djursamlare. Gemensamt för dem är att de snabbt plockar på sig fler djur än som är rimligt och att de inte klarar av att ge dem vad de behöver.
En grupp djursamlare är RÄDDARNA. Det är de som tror att de kan rädda alla djur och tar hem dem. Sedan växer det sig över förmågan, dvs man klarar inte av att omplacera djuren, klarar inte att hålla rent efter dem osv.
Ett aktuellt exempel är den äldre dam i Stockholm som tog hem en massa svanar till sin enrumslägenhet nyligen.
Här tänker jag också på de samlingsställen för hittehundar som finns t ex i Spanien. Där plockar man på sig långt fler hundar än det finns plats för och hundarna lever under gräsliga omständigheter. ”Räddaren” annonserar ut dem för ”adoption” t ex i Sverige och hotar med att om hunden inte räddas hit riskerar den att avlivas. Schysst att så lägga ansvaret för hundarnas liv på andra?
Bland räddarna i Sverige finns också en stor grupp människor som tar hand om hemlösa KATTER. Det låter behjärtansvärt, men för den som inte klarar upp det blir katterna snabbt också blir alldeles för många. Många gånger har man läst om att djurskyddsmyndigheterna gått in i en lägenhet med förskräcklig stank och hittat 20, 30 eller fler katter, mer eller mindre sjuka eller halvdöda.
Sedan finns det de som verkar PSYKISKT SJUKA, kanske dementa. Här hittar vi nog också några tidigare inte sällan välrenommerade uppfödare, som plötsligt på lite äldre dar av någon orsak tappat kontroll och omdöme. Hundarna förökar sig okontrollerat, man vet inte riktigt vem som är pappa till kullarna, registreringsanmälningarna till SKK stämmer inte och ändras i efterhand. Stipulerade veterinärundersökningar före parning finns inte. SKK varnar och meddelar registreringsförbud. Men ryktet går att det då säljs oregistrerade valpar från kenneln och snart är uteslutningen ur SKK ett faktum.
När kennelkonsulent eller djurskyddsinspektör äntligen lyckas få komma in kan de upptäcka både hundar och människor i stor misär. Djur och miljö har misskötts inte av illvilja utan för att djurägaren helt enkelt inte klarat upp det. Tragiskt är det allt, för dessa människor hade i sitt normala tillstånd nog aldrig kunnat tänka sig att det skulle bli så.
Nyligen uppmärksammades ett fall där en kvinna utanför Stockholm höll 146 hundar i sitt hem. Där låg hundbajs överallt inomhus och vanvården var långt värre än alla kunnat föreställa sig. Ändå hade kommunens djurskydd larmats i många år utan att de ingripit.
Sedan finns det, ej att förglömma, de som är hundsamleri som AFFÄRSVERKSAMHET. Det ska jag återkomma till.
Sök hjälp, alla djursamlare!

Jag avskyr hundskojare & andra bluffare! BORT med dem!