Hundsamlare

Hundsamlare eller djursamlare – en bedrövlig företeelse. Så här är det: 

Hundsamlaren är ofta en kvinna i medelåldern.

Hon bor ofta ensam och har gjort det länge.

Boendemiljön är avvikande på ett eller annat sätt. Ofta smutsig och ohälsosam.

Hemmet är skräpigt och har förfallit så pass att utrustningen inte längre kan användas på ett normalt sätt. Till exempel kanske det inte längre går att duscha i ­duschutrymmet.

Samlaren öppnar inte hela hemmet för besökare för hon inser att miljön inte ger ett gott intryck.

Personen är ofta väldigt verbal och går till motangrepp om hon anklagas för vanvård.

Djursamlaren vill gärna framstå som hjälte och talar om hur vanvårdad hunden var när hon tog hand om den. Kritiserar gärna tidigare ägare: Hur kan man göra så mot ett djur!

Hon är dessutom bra på att dupera och använda sig av media.

Hon utmålar sig gärna som ett offer för andras illvilja eller som en barmhärtig samarit som hjälper djur.

Hon kan också samla på sig vad man kan av vuxna hundar för att avla eller sälja vidare.

Personen döljer eller ljuger om hur många djur som finns i hennes vård.

Personen har ofta ett lite hemlighetsfullt liv med förskönande lögner som inte alls överensstämmer med verkligheten.

Personen är ofta ovårdad med smutsiga kläder och dålig hygien.

Djuren hos samlaren är ofta i dåligt skick – de luktar illa, har ohyra eller infektioner.

Hundsamlaren är manisk och på något sätt psykiskt störd. En trevlig svada kan ibland göra det svårt att upptäcka.

Återfallsfrekvensen för en djursamlare är nästan hundraprocentig.

Juristen Shalini Persson har skrivit en examensuppsats om djursamlare och därifrån har jag hämtat fakta. Intressant ämne! Det tänker jag återkomma till. *S*

Sök hjälp, alla hundsamlare! 

Jag avskyr hundskojare & andra bluffare! BORT med dem!